Victoria Esberg

#Runcop21
Start time:

09 November, 16:11

Distance:

4 km, E10 Kiruna, SE

I run for life

Inte bara för mitt eget liv utan även för mina barn, för de som gått före oss och för framtida generationer av människor och djur som vill fortsätta att bo och leva här i Arktis och i Sápmi/Kvänland/Nordkalotten... Jag springer för vår NATUR och för alla de speciella djur- och växtarter vi har här i norr och som är anpassade för det Subarktiska klimatet. Jag springer för Giron/Kieruna- Fjällripan... fågeln som gett vår stad Kiruna sitt namn! Jag springer för Fjällräven, Fjällämmeln, Fjällugglan, Pältsavallmon och Fjällsippan! Ja såklart också för Isbjörnen, men jag springer för Renen och för Kebnekaises sydtopp och för allt som är oss kärt och nu är hotat p g a uppvärmningen av vår planet! Jag heter Victoria Esberg och jag bor i Kiruna. Jag är en ensamstående mamma till tre barn. Jag är Biolog och jag är Gruvarbetare. Jag älskar vår natur här i Norr och trivs som bäst med vinden i nosen, just i området mellan skog och kalfjäll. Min nationalitet är Svensk men jag är Kvän, har Meän kieli som modersmål och mina barn har rötter över hela Nordkalotten och är både Kväner och renägande Samer i en av samebyarna i Sverige. För mig blev klimathotet verkligt när jag jobbade med Fjällrävsprojektet i de nordligaste delarna av vår fjällkedja i slutet av 90-talet och några år in på 2000-talet. Jag såg hur klimatet, tillsammans med andra faktorer, hade förändrat livsmiljön för Fjällräven så att den har svårare att överleva och reproducera sig i den Scandinaviska fjällkedjan. Detta gynnade den starkare låglandsarten Rödräven som däremot kunde avancera upp i högfjällen och ta över fjällrävarnas urgamla lyor. Områdena för växter och djur krymper med vår exploatering av naturen - skogsbruk, vägar, vattenkraft och nya gruvor minskar livsutrymmet för det vilda, ibland till fördel för nyintroducerade arter, och klimatförändringen gör inte saken bättre! Glaciärerna smälter, skogsgränsen drar sig allt högre upp mot kalfjällen och klimatet är inte alls som förr. Nu är vintrarna mer oberäknerliga och det kan bli värmeperioder med regn mitt i vintern som skapar tjocka islager på markytan och gör det omöjligt för djuren att få tag i mat, t e x Fjällämmeln och Renen som betar och lever i och av markvegetationen. Detta påverkar såklart även rovdjuren som i sin tur lever av dem. Fjällämmeln - som är Fjällrävens huvudföda, äter av gräs och mossor och är helt beroende av hålrummet som bildas mellan markvegetationen och snötäcket på vintern. Den har ingen mat och ingenstans att ta vägen då det bildas isbark på marken under snön och "lämmelåren" skjuts upp eller uteblir helt under många år på dessa ställen, vilket drabbar rovdjuren som Fjällräven, Fjällugglan och andra arter vars reproduktion är helt beroende av lämmeltillgången. Renen, som lever mest av gräs och marklavar, är helt beroende av vinterklimatet. De kan känna lukten av lav under ett djupt snötäcke- ända upp till en meter ned. Men är det is på marken under snön känner de varken lukten av eller kommer de inte åt sin föda och tvingas söka sig till andra områden. Gamla naturliga gran och tallskogar med mycket hänglavar, som tidigare varit bra reservbetesområden under hårda vintrar, är nu nedhuggna och endast ogästvänliga kalhyggen och "trädåkrar" återstår på många håll. Även flyttlederna är obrukbara i många fall då många älvar är utbyggda och oberäknerliga eller de inte går att färdas efter då de fryser mycket senare... Renarna tvingas bli kvar i områden utan mat eller flyttas med lastbilar och nödutfodras för att överleva vilket blir både oroande, dyrt och mer resurskrävande för de som lever av och med renen. Mina barn har egna renar, deras far är renskötande Same och som Biologistuderande har jag även gjort mitt examensarbete på Renar och deras vinterbete i skogslandet. Min önskan är att mina barn också ska få möjligheten att ha turen att få se vilda Fjällrävsungar tumla runt vid en lya eller se en Fjälluggla flyga i våra fjälltrakter. Jag vill att deras renkalvar ska kunna överleva vintern och jag vill ha möjligheten att få ta med mina barn till den högsta fjälltoppen i Sverige- Kebnekaises sydtopp (som ju är en liten glaciär) även i framtiden!!!