Arne Grundström

#cop21
Start time:

17 November, 22:53

Distance:

4,8 km, Mjölby, SE

I run for your life

Jag känner smått panik när jag tänker att allt är ändligt och det börjar redan ta slut och det är så oerhört många generationer kvar. Det är inte okey! Jag har själv aldrig utsatts av klimatförändringarna, jag är inte drabbad. Jag tror heller inte att man måste vara det för att ana att något är på gång. Vi är nu inne i en period där årets första 9 månader är 0,19 grader varmare än motsvarande period förra året – den största ökningen sedan mätningen började på 1880-talet. Det kan tyckas vara en mycket liten förändring. Om det upprepas nästa år, och nästa, och nästa, och nästa, ja, då har det blivit 1 grads höjning. På 10 år har vi nått och den kritiska gränsen om 2 graders höjning då havsvattennivå kan börja stiga på grund av att polarisarna börjar smälta. Dessa 0,19 grader kan ju vara en temporär höjning. Jag vet inte och jag vill inte chansa. Det vore som att spela rysk roulett. Om 10 år går några av mina barnbarn fortfarande i skolan. Ett par av dem är kanske på väg att bilda egna familjer, kanske få barn – mina barnbarnsbarn. Häftigt! Till vilken värld kommer de? Ingen kan förstås ensam göra den förändring som krävs för att undvika en möjlig katastrof. Det behövs 1000 löpare för att springa till Paris. På samma sätt kan vi tillsammans nå målen om vi alla tar en liten bit var. Och det handlar inte om att vrida utvecklingen 100 år tillbaka eller att sänka standarden. Det handlar om att tänka om, tänka annorlunda mot vad vi länge gjort, att inte ta saker för givna. Små saker i vardagen som t.ex. att låta bilen stå ibland, att gå eller cykla för att uträtta det där lilla ärendet. Att vänja, och träna, barnen på att gå eller cykla till förskola och skola. Att sänka innetemperaturen 1-2 grader och istället använda en tröja. Att återvinna och spara på vatten. Vi är många som vill springa för livet. Inte för att komma undan utan för att vända tillbaka. Tillbaka till livet, ett hållbart liv! Jag vill kunna se mina barnbarn i ögonen och ärligt säga att jag gjorde (nästan) allt som stod i min makt att förändra. Jag vill inte stå stilla och vänta och se lika lite som jag vill springa utan mål! I Run for My Life, and, I Run for Your Life!