Håkan Emilsson

#Runcop21
Start time:

16 November, 00:57

Distance:

2,8 km, Svamptorg-Norby, Uppsala, SE

I run for a fossil free lifestyle

Jag heter Håkan Emilsson, bor i Uppsala och arbetar med miljö- och hållbar utveckling på U&We, Albaeco, CEMUS. Det är smärtsamt att leva i ett samhälle där jag inte kan undvika att skada någon annan. Antingen är jag kritisk mot sånt som jag vet är viktiga för människor i min närhet – genom att ta avstånd från flygresor, ha massa starka åsikter om vad som är okej att äta och inte eller förneka det upphetsande med nya saker. Alternativet är att skada människor jag aldrig träffat, men ändå identifierar mig med – offren av en varm atmosfär. Ofta de som verkligen lever nära naturen, av det naturen ger. Här nära och längre bort. De som inte klarar sitt uppehälle när torka eller skyfall slår till, de som blir tvungna att fly. Dessa människor finns återkommande i mitt medvetande, som martyrer i långa linjer längs vägar utan slut, eller i filtar utanför min lokala Konsumhandlare. Kan dessa världar på något sätt mötas i Paris? Jag springer för samer och andra som lever med naturen istället för mot den. Jag springer för alla modiga, unga människor som dagligen bryter normer. Jag springer för de som står upp för kunskap och vågar utmana gamla sanningar. Jag springer för alla som inte riktigt förstår varför jag gör det här men ändå respekterar det. Jag springer för de som flyr, de som trodde att de hade en plats som var hemma som de inte kunde stanna på. Jag springer för samhörighet med andra människor, och för samhörighet med andra arter, oavsett vart på jorden de finns. För när vi har förlorat hoppet, så är det i naturen och hos varandra som vi hittar det igen. Jag springer och drömmer om en meningsfull fossilfri framtid.

I run for a fossil free lifestyle

Jag heter Håkan Emilsson, bor i Uppsala och arbetar med miljö- och hållbar utveckling på U&We, Albaeco, CEMUS. Det är smärtsamt att leva i ett samhälle där jag inte kan undvika att skada någon annan. Antingen är jag kritisk mot sånt som jag vet är viktiga för människor i min närhet – genom att ta avstånd från flygresor, ha massa starka åsikter om vad som är okej att äta och inte eller förneka det upphetsande med nya saker. Alternativet är att skada människor jag aldrig träffat, men ändå identifierar mig med – offren av en varm atmosfär. Ofta de som verkligen lever nära naturen, av det naturen ger. Här nära och längre bort. De som inte klarar sitt uppehälle när torka eller skyfall slår till, de som blir tvungna att fly. Dessa människor finns återkommande i mitt medvetande, som martyrer i långa linjer längs vägar utan slut, eller i filtar utanför min lokala Konsumhandlare. Kan dessa världar på något sätt mötas i Paris? Jag springer för samer och andra som lever med naturen istället för mot den. Jag springer för alla modiga, unga människor som dagligen bryter normer. Jag springer för de som står upp för kunskap och vågar utmana gamla sanningar. Jag springer för alla som inte riktigt förstår varför jag gör det här men ändå respekterar det. Jag springer för de som flyr, de som trodde att de hade en plats som var hemma som de inte kunde stanna på. Jag springer för samhörighet med andra människor, och för samhörighet med andra arter, oavsett vart på jorden de finns. För när vi har förlorat hoppet, så är det i naturen och hos varandra som vi hittar det igen. Jag springer och drömmer om en meningsfull fossilfri framtid.